Hur mycket energi använder ert företag egentligen? Och vet ni vilka krav som kan ställas på er energikartläggning och ert ledningssystem framöver?
I augusti 2026 presenterade Regeringen en lagrådsremiss med förslag om nya regler för energieffektivitet i företag. Förslagen syftar huvudsakligen till att genomföra delar av EU:s omarbetade energieffektivitetsdirektiv EED.
Förslagen innebär bland annat krav på energikartläggningar och energiledningssystem för företag som använder stora mängder energi. För företag med ett certifierat miljöledningssystem finns också en möjlighet att uppfylla kraven inom ramen för det befintliga systemet.
Här är några av de viktigaste punkterna att känna till.
Vilka företag omfattas?
I förslaget till en ny lag om energiledningssystem och energikartläggningar i företag finns två centrala energigränser:
Över 2,78 GWh per år: Företag vars genomsnittliga årliga energianvändning under de tre senaste åren överstiger 2,78 gigawattimmar ska genomföra en energikartläggning. Det motsvarar 2 780 000 kWh per år.
Över 23,6 GWh per år: Företag vars genomsnittliga årliga energianvändning under de tre senaste åren överstiger 23,6 gigawattimmar ska ha ett certifierat energiledningssystem.
Se lagrådsremissens avsnitt 2.1, 3 och 5 §§.
Hur ofta ska energikartläggningen göras?
Enligt förslaget ska den första energikartläggningen göras senast ett år efter att företagets genomsnittliga årliga energianvändning under de tre senaste åren har överstigit 2,78 GWh. Därefter ska den genomföras minst vart fjärde år, så länge energianvändningen ligger över gränsvärdet.
För företag som omfattas av kravet på energiledningssystem gäller i stället de intervall för energikartläggningar som följer av systemet.
Regeringen konstaterar att tidsfristen för att genomföra energieffektivitetsdirektivet i svensk rätt har passerat. Regeringens bedömning är ändå att företag som ska genomföra en energikartläggning för första gången ska få ett år på sig att uppfylla skyldigheten.
Se avsnitt 2.1, 5 §.
Vad ska räknas in i energianvändningen?
Här är det viktigt att inte bara titta på den el som köps in till produktionsanläggningen.
Enligt lagrådsremissens avsnitt 4.3 ska alla energibärare och all energianvändning räknas med. Det kan till exempel handla om:
ventilation, belysning och uppvärmning
kylning
transporter
datalagring
produktionsprocesser.
Även bränslen samt el, kyla och värme från förnybara energikällor som företaget producerar för egen förbrukning bör räknas in.
Regeringen anger att energifakturor i första hand bör användas som underlag. Om företaget har en mer exakt uppskattning av sin årliga energianvändning, exempelvis från en tidigare energikartläggning, bör den informationen användas. Med år avses kalenderår.
Se avsnitt 4.3.
Kan ett certifierat miljöledningssystem räcka?
Nja, det finns en möjlighet att uppfylla kraven inom ramen för ett befintligt miljöledningssystem.
Enligt förslaget behöver ett företag med ett miljöledningssystem inte ha ett energiledningssystem enligt 3 § eller göra en energikartläggning enligt 5 § första stycket, om båda två följande villkor är uppfyllda:
Miljöledningssystemet är certifierat av ett oberoende organ enligt europeiska eller internationella standarder.
En energikartläggning genomförs inom miljöledningssystemet, med de intervall som gäller enligt systemet och i enlighet med de krav som kommer att föreskrivas för hur kartläggningen ska utföras.
Det innebär att ett certifierat miljöledningssystem, exempelvis enligt ISO 14001, kan vara en väg att uppfylla kraven. Men en ISO 14001-certifiering är inte i sig tillräcklig. Energikartläggningen måste också uppfylla de särskilda kraven.
Det är därför viktigt att kontrollera hur energiaspekterna hanteras i det befintliga systemet och om kartläggningen uppfyller de kommande kraven.
Se avsnitt 2.1, 13 §.
Vem får genomföra energikartläggningen?
Lagrådsremissen skiljer mellan energikartläggningar som genomförs vart fjärde år och sådana som genomförs inom ramen för ett energi- eller miljöledningssystem.
Enligt avsnitt 4.7 ska energikartläggningar som genomförs vart fjärde år utföras av kvalificerade eller ackrediterade experter och på ett oberoende sätt.
Dessa krav gäller enligt regeringens förslag inte på samma sätt för energikartläggningar som genomförs som en del av ett energi- eller miljöledningssystem.
Se avsnitt 4.7.
Glöm inte anmälan och rapporteringen
Förslaget innebär skyldigheter utöver själva energikartläggningen.
Företag som omfattas av energigränserna ska bland annat anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Om energianvändningen senare sjunker under gränsvärdet ska även det anmälas.
Företag över gränsen 2,78 GWh ska dessutom lämna uppgifter till tillsynsmyndigheten om föregående kalenderårs faktiska energianvändning, effekten av eventuella energieffektiviseringsåtgärder och vilken näringsgren företaget verkar inom.
Se avsnitt 2.1, 11 och 12 §§.
Vad bör ni göra redan nu?
Även om förslagen ännu inte ska beskrivas som gällande svensk lag är det klokt att börja med att ta reda på hur de kan påverka er verksamhet.
Kartlägg energianvändningen.
Samla uppgifter om samtliga energibärare och relevanta delar av verksamheten.Kontrollera energigränserna.
Beräkna genomsnittet för de tre senaste kalenderåren.Se över ert ledningssystem.
Om ni har ett certifierat miljöledningssystem, undersök hur energianvändningen hanteras och vad som kan behöva kompletteras.Planera för uppföljning.
Säkerställ att ansvar, dokumentation och uppföljning av energieffektiviserande åtgärder fungerar i praktiken.
Ett genomtänkt ledningssystem kan vara ett bra stöd för att hantera kraven utan att bygga upp onödig parallell administration.
Läs mer
Hela regeringens lagrådsremiss Energieffektivitet i företag och i fjärrvärme- och fjärrkylesektorn finns att läsa här:
Ta del av lagrådsremissen på regeringens webbplats
Observera att texten ovan sammanfattar regeringens förslag i lagrådsremissen daterad den 20 augusti 2026. Förslagen kan ändras innan slutlig lagstiftning beslutas.
/Bodil
****
Läs mer om hur MIKA Gruppen stöttar er i det kontinuerliga arbetet med ert ledningssystem.